Rallyhundar - huset fullt med hundar

Veckorna bara rusar iväg och ibland känns det som jag inte riktigt hinner med själv. Nu skriver vi 30 april och ikväll ska våren firas in runt om i landet. Mysigt. I onsdags och torsdags så kändes våren långt borta när regnet vräkte ner. På onsdagens Hundrunda var det några tappra hundägare som trotsade vädret och det är ingen överdrift att säga att jag såg ut som en dränkt katt när rundan var slut. Hade jag haft schampot med mig hade jag kunnat spara tid.  Nåja, som hundägare är man ju van vid alla väder och det är bara att bita i det sura äpplet och gilla läget. 

Som vanligt har jag spenderat mycket tid på klubben tillsammans med mina hundar och med Ketta för lite träning. Ofta stöter man på en eller annan klubbkompis och tar en trevlig fika tillsammans med lite snack. 
Vackra D tillsammans med sin matte Anne är en av de som man ofta kan "stöta på" på klubben vid lite "udda tider" på dygnet. I måndags när jag skulle ha en "ta -igen-lektion" var både Kicki och Anne på klubben när jag kom ner mitt på dag ( eftersom de jobbar natt så har de lediga dagar) och de ställde snällt upp och agerade störning när vi tränade . Tack snälla för hjälpen ! 

Söta Chillie tycker också om att hålla till högt upp och ha kol på läget.  

Om veckan har varit fulltecknad med hundaktiviteter så var inte helgen sämre. Lördagen innebar premiär för Sthlms Distriktets rallyinstruktörsexamination på Nacka BK. Eftersom det bara var en person som skulle examineras så tog jag med mig Daisy och Adina för lite miljö-och passivitetsträning. Som vanligt var jag ute i extremt GOD tid så jag hann med en liten fika i solen på Nackas fantastiska veranda. Det är så roligt att komma till Nacka - varje gång jag är där så blir jag väldigt väl mottagen. Nu vet jag inte om det har att göra med att jag känner en del personer även på Nacka men det känns som de har en väldigt god och öppen stämning som verkligen bjuder in till att hundägare börjar prata med varandra. Jag känner mig alltid så välkommen och inte blev det sämre av att jag fick möjligheten att småprata och kramas lite med Annette som jag gick instruktörsutbildningen tillsammans med. Examinationen gick bra och det kändes bra att vi fick ett litet genrep för vad som komma ska. Nästa gång är den 26 maj och då är det 6 stycken instruktörer som ska examineras så då gäller det att schemat håller.

Efter avklarad examination fick jag skjuts hem med Sonja och flatten Maja ( som jag har tränat jakt med ) men först fick hundarna rusa av sig tillsammans i skogen. Och är man retreiver så är man - varenda pöl ska  man bada i.  

Direkt efter examinationen bar det iväg till Tyresö Centrum med sonen där det var både Hundens Dag och Trafiksäkerhetsdagen.
Adina och Daisy fick följa med och miljöträna lite mer aktivt. De är verkligen fantastiska och trots att det var rätt mycket folk och rätt bullrigt så hade de inga problem alls - de bara hängde på. Mattes duktiga tjejer !

Christopher passade på att provsitta diverse polisbilar och titta på brandbilar. 

Lekte busschafför gjorde han också.

Den här fantastiskt fina bogserbåten (och ett flygplan) har Mekkis man Eero varit med och byggt åt det leklandet som finns i Tyresö. Flygplanet var Christopher för feg för att pröva på - han är ju försiktig av sig min lille prins. Däremot kan jag meddela att bogserbåten var en totalt succe i hans värld.

Suddig bild men visst ser han nöjd ut ?  

Efter en sån heldag kan man tycka att det räckte för en dag men icke sa Nicke. På kvällen så bar det iväg in till stan och se Diamond Dogs sista show på Hamburger Börs tillsammans med dottern. Jag hade sovit middag en stund på kvällskvisten men var ändå rätt seg i huvudet. Men det var som vanligt en fantastisk show - och Peter Englund som Sanna Nielsen ... ja, det var värt att förlora lite sömn över. Sandra fick nog skämas lite över sin kära mor som hela vägen hem nynnade på den omskrivna texten till I'm in love.... men det är sånna smällar man får ta. Nu längtar vi tills premiären av Diamond Dogs 10års jubileums show som drar igång i slutet på maj. Den ska vi gå på !!!

På söndags morgonen sken solen och det var tur det för den dagen var inplanerad för en valpträff i Jakobsberg. Vi har länge pratat om att träffas - jag och uppfödaren Lotta men det har alltid varit något som kommit emellan.  Men igår så bar det iväg med både Adina och Daisy. Jag blev upphämtad av Lotta vid stationen och sedan bar det iväg till en rasthage där vi kunde husera fritt hela eftermiddagen . Mycket lek och bus stod på schemat men också lite träning tillsammans. Ingela - Stellas matte - hade med sig en fantastisk pick-nick korg med kaffe och goda smörgåsar. Helt underbart.

Här ser ni hela gänget - Daisy, Basse, mamma Ella och tre av valparna. De var så otroligt lika att det var så svårt att skilja dem åt och ett tag var jag lite orolig för att jag inte skulle få med mig rätt valp hem igen.  

Valpgänget undersöker världen.

Nu tar jag dig !

Lottas son Alex var pojken som pratade med hundarna.

Full fart framåt

I bakgrunden är Adinas mamma Ella.

Dagen till ära hade jag fått låna Raimos kamera som låg nerpackade i väskan. Den plockades upp och jag hade tänkt mig att ta porträttbilder av varje valp men tji vad jag bedrog mig. Kameran var helt död.... och det var inte någon glad Lena som upptäckte att batteriet inte satt i kameran. Suck säger jag bara ( jag SAKNAR min kamera ). Som tur är så hade jag dotterns kamera liggande i jackfickan så lite bilder blev det i alla fall tagna .
Efter en härlig eftermiddag så fick jag skjuts hem av snälla Lotta och det var tur det för då var hundarna rejält trötta i både ben och skalle. Så det här kommer vi göra om många gånger framöver.  Lotta och jag har lite hemliga framtidsplaner ihop men först står tanken på att dra ihop en valpträff med så många valpar som möjligt när de fyller 6 månader ( i slutet på maj alltså). 

Det var verkligen kul att se hur lika valparna var - mest till utseendet för mentalt/personlighetsmässigt så skiljer dem sig rätt väl åt men alla valpar är väldigt mjuka och lyhörda i sitt sätt.  

Avslutar med lite bilder från någon av veckans alla promenader som vi också hinner med mellan alla träningstillfällen:

Vackra Adina poserar på A-hindret på klubben.

Adina och Daisy delar korgen i köket på torsdagar då jag står i klubbens cafe medan Chillie och Ketta går agilitykurs.

Roxy och Daisy leter godis i träd på en av våra skogsrundor.

Adina kan hon med.

Stenposering

Nu ska jag börja ta tag i den här dagen som ligger som ett oskrivet blad framför mig. Lite hundträning och sedan en valborgs-eld står på schemat. Solen skiner så jag hoppas på en fantastisk dag.

Må så gott,

Lena L 

*morr* här har man suttit hela morgonen och skrivit ett långt utlägg om helgens bravader och så försvinner texten när jag trycker publicera !! Morr kan man bli annat än arg. Så frustrerande men det är ju ytterligare en bevis för att det är MÅNDAG idag.

Nåja, det är väl bara att ta nya tag och börja om igen. ( Note to self "Lär dig Lena att spara som utkast emellanåt så blir det inte så här" ). Helgen har verkligen varit innehållsrik - jag och labradårarna har varit på konferens på Åkerby Herrgård utanför Örebro. Det var SBK-s utbildningsutskott som anordnade den här konferensen och jag åkte som representant för Sthlms Distriktet. Jättetrevligt och mycket intressant men den här bloggen kommer mest handla om mina fantastiska hundar. 

Klockan 08.00 på lördagsmorgonen gick tåget till Örebro . Jag är ju en sån person som vill ha god tid på mig och som bekant så väntar ju inte tågen på någon som kommer för sent så redan 06.30 satt jag och hundarna på bussen in till stan.  Vi var verkligen framme i god tid och hade en timme att spendera på centralstationen innan tåget gick. Letade rätt på vår plattform och där slog vi oss ner med dagens andra kopp kaffe i handen.

Duktiga Adina rullade ihop sig som en boll och somnade gott trots att tågen dundrade förbi oss vid flera tillfällen. Daisy däremot var mer intresserad av min frukost macka. När tåget kom så konstaterade jag snabbt att gott om utrymme var det ont om i "djurvagnen" men det var inget som bekom mina hundar utan de kröp snabbt ihop under bordet och slappande av totalt.
Dålig bild tagen med mobilen.
Och där låg dem snällt hela vägen till Örebro utan att säga ett knyst.

Väl framme i Örebro blev vi upphämtade av en tjej från Hallsberg som också skulle iväg på konferensen och när vi hade stuvat in oss i hennes bil så bar det av till Åkerby Herrgård utanför Nora.

(Bild lånad från Åkerby Herrgårds hemsida www.akerbyherrgard.se ).
Det var visserligen inte så här fint väder när vi kom fram men omgivingarna var fantastiska och som hundägare kände man sig extra välkommen.
Efter incheckning så passade jag och hundarna på att utforska omgivningarna lite grann innan det var dags för lunch.
Under tiden jag åt lunch så låg hundarna inne på hotellrummet och kopplade av.

Inga problem alls att koppla av i främmande miljö och det var helt tysta och lugna.

Efter lunchen var det dags för konferensen  och eftersom det var hundtillåtet så fick hundarna följa med och även där så kopplade de av totalt. Så fort jag satte mig så kröp dem ihop framför mina fötter och somnade båda två.
Efter flera timmars intressant konferens med både intressanta diskussioner och mycket info så hade vi några timmars "ledighet" innan middagen skulle serveras.

Jag tog med mig hundarna på en promenad i det inte så vackra vädret.
Hundarna poserar vid sjön.*
Den mycket annorlunda bastun som gjorde mig riktigt bastusugen faktiskt. ;)
Stadgeträning pågår.

Fin utsikt även om vädret inte var det bästa.

Sen lämnade jag hundarna på hotellrummet och gav mig iväg till matsalen där vi bjöds på en fantastisk middag med bland annat renkött till huvudrätt. Mycket trevligt prat blev det också men eftersom vi skulle börja morgonen tidigt så beslöt jag mig för att passa på och gå och lägga mig i god tid. ( Tråkmåns ).
Kom tillbaka till hotellrummet och blev mycket imponerade över att det var helt tyst från mitt rum trots att det skällde högt från flera rum runt omkring oss. Jag möttes av yrvakna hundar när jag kom in så kopplat av hade de gjort i alla fall. Efter en snabb rastning så kröp jag ner i sängen med en bok men slocknade snabbt och sov fantastiskt gott hela natten.

Söndag morgon så ringde klockan tidigt och jag tog en lång promenad med hundarna innan det var dags för hotellfrukost med mycket kaffe. Sedan fortsatte konferensen hela dagen med mycket intressanta samtal och diskussioner, bland annat om belöningsträning. Extra roligt var det att många av min konferenskamrater kommenterade hur "fantastiska mina hundar var" som bara kopplade av så där hela tiden oavsett vad som hände, att jag kunde lämna dem sittande en bit bort när jag gick och hämtade kaffe var tydligen också väldigt imponerande, särskilt när det gällde Adina. Så kul att få postiva kommentarer om mina hundar och det bevisar ju att jag har gjort några rätt i alla fall.  

Klockan 15.00 var det slut och vi återvände till Örebro där jag fick vänta på tåget. Och eftersom det inte var hundtillåtet i väntsalen så passade jag på att träna lite med Daisy i gångtunneln som gick från stationshuset till plattformen. Vi tränade backa, rulla och lite andra små tricks och jag måste säga att hon är FANTASTISK min hund ! Trots att tåget dundrade över vårt huvud vid ett tillfälle och att det hela tiden rörde sig folk runt omkring så jobbade hon på bra och fokuserat. Inte ens när en stor Alaskan Mallemut (stavning?) skällde på oss från 5 meters håll så avbröt hon sitt backande. Jag tog upp mobilen och försökte få till en film - filmande gick bra men när jag var klar så bara försvann filmen. Suck !

När tåget kom så kunde jag konstatera att det var mer folk på väg från Örebro än det var på lördagsmorgonen. Vi trängde ihop oss på vår plats i djurvagnen och trots att vi hade sällskap av två jamande katter ( i bur ) så kopplade mina hundar av totalt på golvet under bordet. I Köping så klev det på en kille med en stor grön leguan ( ödla i alla fall ) sittande på axeln som satte sig mitt emot oss. Inte ens då reagerade hundarna. Och när vi klev av i Sthlm så hoppade den killen högt när han såg mina hundar och stoppade snabbt in leguanen innanför sin jacka med orden " var kom dem ifrån". Jag bara log och sa " de har legat där hela tiden" och pekade på golvet. Han såg minst sagt chockad ut, stackarn.

Nu är det som sagt måndag och idag står hundträning på schemat. Jag ska ha ett " ta igen" -tillfälle på min kurs för en av deltagarna som missade ett tillfälle på kursen och förutom långpromenad till och från klubben ska jag försöka få till lite träning. Sedan på eftermiddagen är det utvecklingssamtal med Sandra i skolan . Sen blir det faktiskt för en  gångs skull något så ovanligt som en hemmakväll har jag bestämt mig för.

Hoppas alla får en bra måndag,

Lena L

Oturen tycks förfölja mig.... Först tappar jag bort mitt "bakskal" till  mobiltelefonen så numera har jag en telefon som knappt går att använda utomhus eftersom batteriet numera ligger helt blottlagt. Något nytt skal har jag inte råd med ännu. Som om inte det räckte så dog min kamera igår - först displayen men då kunde jag ju ändå fotografera men idag var hela kameran död. . Typiskt nog har garantin gått ut på kameran för mindre än en vecka sen. Det är fin dyr kamera som jag fick i 20års present av min sambo - ja, inte när jag fyllde 20 år (för då hade den varit uråldrig) utan när vi firade 20 år som par förra året. Nåja, det blir väl att gå ner till Expert i Tyresö centrum och fråga om råd. Den enda butik som jag faktiskt vet ger kostnadsfria råd och ibland kan ha magiska fingrar. Utan kamera överlever jag inte så jag får fortsätta fotografera och bara hoppas på bra bilder.

Igår kväll var det dags att lämna "grabbarna Grus" (sonen och sambon ) hemma tillsammans med hundarna och ge sig iväg till stan med dottern. Eftersom vi inte åkte hemifrån förrän 22.00 så var hundarna rastade och belåtna redan när vi åkte, vilket gör att jag slipper ha dåligt samvete för att jag "dumpar" dem på sambon. Måste erkänna att det kändes väldigt konstigt att påbörja "operation påklädning" vid den tiden på dygnet när man i vanliga fall inleder "operation avklädning". Men sagt och gjort - iväg kom vi med lite pirr i magen av nervositet och glädje. Jag är ju inte den världsvana typen som brukar vara ute på stan och jag minns faktiskt inte när jag var ute sist. Bio ja - men inte så här .

Målet för vår utflykt var Hamburger Börs där våra favoriter Diamond Dogs uppträdde efter R.E.As föreställning. . Fri entre var det och Hamburger Börs har 18 års gräns så för en gångs skull klaffade allt ( annars så har det varit så att när Sandra vill gå så har vi antingen inte råd eller så uppträder dem på ett ställe där det är 21 års gräns ).

Efter lite strul - man är väl verkligen från landet och inte så särskilt världsvan - så lyckades vi både ta oss in på Hamburger Börs och hitta platser som vi kunde sitta på på ett fantastiskt avstånd från scenen ( dvs väldigt nära ). Och det blev precis en sån fantastisk föreställning som vi hade förväntas oss med mycket skratt. Nej förresten, de överträffade alla våra förväntningar.

Underbara Peter som Arja ( bild lånad från hemsidan www.diamondogs.nu) var ett av numren som gav oss många glada skratt. Helt enkelt underbart - och texterna är helt fantastiska, jag har inte skrattat så mycket på länge.  

Peter är en person som har haft stor påverkan på mitt liv sedan vi jobbade ihop för många år sen. Och han är starkt förknippad i min skalle med en person som har betytt oerhört mycket för mig .Att se Peter uppträda igen väckte många känslor till liv igen och många tankar på just den relationen som har gått förlorad enbart baserat på mitt egna val (som jag idag ångrar djupt ) . Många minnen väcktes till liv - minnen som fick mig att småle men samtidigt så väcktes en stark saknad.

En härlig kväll blev det och både Sandra och jag tänkte faktiskt gå dit nästa gång de uppträder på Hamburger Börs.

Lena L

Det var ju knappt man trodde sina ögon när man vaknade imorse....... Man kunde ju tro att man precis som björnen gått i ide och vaknat efter månader av sömn . Men valt fel årstid att "sova över " så man missat hela sommaren.

Hela marken var täckt av ett vitt lager och det vräkte ner snö när väckarklockan skrällde 06.30. Helst ville jag ju bara krypa ner i sängen igen och dra täcket över huvudet men se den gubben gick inte. Så det blev på med kläder , i med en kopp kaffe och sedan ut med svärmor/svärfars hund ! Önskade att jag hade haft kameran med på den morgonpromenaden för gladare, lyckligare hund fick man leta efter.. Hon fick riktiga "valpryck" sin ålder till trots och ville bara leka. Själv var jag ju allt annat än lycklig - dels på grund av den tidiga timmen och dessutom blåste snön i ansiktet på mig så jag knappt såg var jag gick. 

Efter promenad och fika hos svärmor så var det dags att hämta de egna hundarna som inte fått gå ut ännu och eftersom jag är av naturen lat så bestämde jag mig för att ta med mig alla tre hundarna ner till klubben direkt ( istället för att rasta Roxy först och sedan promenera ned till klubben med labbarna ).

Även mina hundar tyckte det var kul med snön och drog igång värsta jaktlekarna på vägen ner.

I skogen var det mest blött och slaskigt. Det kändes nästan som man halkade två steg bak för varje steg man tog fram och för mig blev det en tung promenad ( dagens motion avklarad).

Grå och trist himmel var det och snön låg tung på träden. Ibland brakade det till inne i skogen av snö som föll ner. Och tydligen var det strömavbrott i stora delar av Tyresö men det visste jag inte om.

Klubbstugan var återigen iklädd vinterskrud och det var extremt blött på vissa ställen. Men som tur var så fungerade strömmen så jag kunde sätta på kaffe.

Agilityplanen idag 

Så här såg agilitybanan ut för en vecka sen  

Anledningen till min tidiga morgon på klubben var att Camilla skulle masera Daisy. Camilla går utbildning till hundmassör och jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle att låta Daisy få lite egen fokus. Jag tror nog att hon tyckte det var riktigt skönt även om hon inte riktigt förstod vad som förväntades av henne.

Precis lagom till att vi var färdiga med massagen så kom Ketta ner till klubben. Det är nämligen min städvecka den här veckan. Ketta och jag har bestämt oss för att dela på våra städveckor - så hon hjälper mig på min vecka och självklart hjälper jag henne på hennes veckor. Det är så mycket roligare att städa tillsammans och fortare går det också. 
Dessutom hade vi bestämt oss för att försöka oss på en ommöblering av cafet.

Soffan fick en ny plats... Inte för att den stod dåligt på det förra stället utan för att vi skulle få en vägg fri åt hundburarna som vi har inomhus.

Här ser ni burarna ( och att Daisy frivilligt gått in i buren fast dörren är öppen) som numera står mot en vägg. När de tidigare stod mot fönsterväggen så hände det allt som oftast att folk vid bordet satt med sina hundar rakt framför burarna. Är du instängd i en bur så är det inte roligt när hunden sitter utanför och "pekar fingret" åt dig. Nu blev det lite mer  "space" till burarna utan att vi förlorade några direkta sittplatser. Jag & Ketta är nöjda i alla fall så återstår det att se vad resten av klubbfolket säger. 

Medan vi städade för fullt var hundarna instängda i köket men fröken Chillie är ju en utbrytardrottning av stora mått så vips innan vi visste ordet av:

så stod hon upp på bänken... Som tur var så stod det en massa saker i vägen så hon kunde inte ta sig ut ur serveringsluckan.

Men hon fick ju en bra utkiksplats på de andra tre hundarna som höll sig på golvet.
Hon är verkligen rolig den hunden.

Så mycket hundträning blev det inte idag men å andra sidan blev det ju en rejäl morgonpromenad och lite bus/lek/spring i snön på klubben så hundarna är nöjda för tillfället i alla fall.

Nu ska jag passa på att vila för ikväll/natt ska jag och dottern ge oss ut på äventyr. Som tur är så behöver vi inte åka hemifrån förran närmare 22-tiden så jag hinner med en lång promenad med hundarna i skogen också innan det är dags för att få på sig "ansiktet " och göra sig redo för "a night on the town". ( Kanske kanske kanske - berättar jag mer om kvällens äventyr imorgon).

Ha en härlig lördag kväll,

Lena L